2010-02-28

Now and zen Robert Plant

Ännu en vinyl ställer in sig i ledet i min hylla (en Expedit för att vara exakt). Det handlar om plattan Now and zen med Robert Plant (ex Led Zeppelin). Den släpptes 1988. Så jag sjunker ned i soffan flyttar ned tonarmen och nålen träffar den svarta vinylen. Jag räknar kallt med att det ska vara riktigt bra rock det här, det är ju ändå Plant, men jösses vad synthar och mainstream det låter. Inte alls vad jag hade förväntat mig. Okej, det är 88, men kom igen det är ändå en av rockens grundare vi snackar om. Dessutom lirar ju Jimmy Page gura på två låtar ( Heaven knows och Tall cool one), men det hjälper inte, det här är för smörigt. Det funkar inte alls. En låt, Ship of fools hamnar i sista avsnittet av Miami Vice, det i sig säger ju hur mycket rock det är!
Ja, ja den får väl stå där i hyllan ett tag till den åker på svarven igen....

2010-02-22

Fräsig AOR

Har med hjälp av billig vinyl halkat in på området AOR/Melodic rock. Måste säga att det emellanåt är rätt svårt att träffa rätt då man inte hört talas om bandet, men så finns guldkornen där ibland. Det här är en sådan om du uppskattar Melodic rock. Gruppen heter Signal och kommer från Amerika. Plattan Loud and clear släpptes 1990. Mark Free, sångaren känner vi igen från gruppen King Kobra. Riktigt starka låtar på plattan är första spåret Arms of a stranger, powerballaden This love, this time och Liar.
Alltså, är du något sugen på att lyssna lite på AOR/Melodic rock och snubblar över denna platta. Köp!

Trivia: Sångaren Mark Free, heter numer Marcie Free efter att ha genomgått ett könsbyte. Det du, det kunde man inte gissa när plattan snurrade på tallriken.

2010-02-21

Gitarronani på hög nivå

Steve Vai är väl främst känd för att ha lirat gura i Whitesnake, men han ersatte faktiskt Yngwie Malmsteen i Alcatrazz i mitten av 80-talet. Passion and warfare är första soloplattan. Kolla omslag jösses vilken färgexplosion, coola figurer och symboler. Och så baksidan då, vilka boots, såna skulle jag nästan vilja ha idag, och så gitarren ytterligare en färgexplosion som idag ser ut att höra mer hemma på Toys R Us än tillhöra en gitarrgud. Plattan då? Den släpptes 1990 och är en instrumental skiva som såklart bygger på Mr Vais gitarrspelande, men faktum är att det mellan gitarronanin även finns ett riktigt skönt funkgroove och schyssta keyboards. 3 videos gjordes från denna platta (ganska överraskande då plattan är instrumental). De jag kommer ihåg bäst från Headbangers Ball är The audience is listening och I would love to. Den tredje är For the love of God.

2x limited 12"

Två lite speciella maxisinglar införskaffade. Först ut är Marillions - Hooks in you i en posterbag.
Denna ligger på första plattan (Seasons end) med nye sångaren Steve Hogarth. Året är 1989. På sid 1 finner vi en Meaty mix och sid 2 en Seven inch mix samt After me (som ej finns med på LPn utan som bonusspår på Cdn och kassetten).Maxi nr 2 äro Bon Jovis Hardest part is the night (från plattan 7800 Fahrenheit), ytterligare två låtar i livetappning Tokyo Road och In and out of love inspelade i Japan 1985. Oj, oj, oj så bra gruppen var på den tiden till skillnad från nu. Själva vinylen är röd och vacker och till skillnad från Mercyful Fates blodröda vinyl får väl detta vara kärleksröd.

2010-02-20

Lördagsmys med Kungen

Mercyful Fates sjunde album 9 släpptes 1999, men kom nu i nyutgåva på vinyl. Snygg som satan.
Blodrödvinyl i gatefoldutförande, dock bara en skiva. Schysst som vanligt med texter såklart. Omslaget är grymt tufft och påminner ju en hel del (känns som del 2) av klassikern Don´t break the oath från 1984.
Inledande spåret Last rites, är en riktigt tung bit och är ett perfekt öppningsspår där Kungen sjunger om att han inte tror på himlen. Andra spår är Church of saint Anne, som vi mer är vana är att höra är det lite mer temposkiftningar än öppningsspåret. I tredje spåret säljer Kungen sin själ. Gissa till vem? I det fjärde spåret House on the hill skruvas tempot upp något ytterligare och det här är riktigt bra metal snabb och tung. Sista låten på första sidan, Burn in Hell, inleds med ett raskt trumspel för att bjuda in gitarren i samma hastighet, och jösses vilka tempobyten det är under låtens framfart. Härligt!
Sid 2 inleds med The grave, får lyssnaren att känna att denne är på väg neråt, tempot saktas avsevärt ner och det känns tungt och släpigt. Nästa spår är Insane, och tro´t eller ej men den är riktigt snabb. Kiss the Demon drar sedan ned tempot något inledningsvis för att sen mest baseras på gitarrer. Buried alive fortsätter i det något lugnare tempot. Avslutande titelspåret 9 innehåller mest gitarronani och funkar perfekt som avslutning på plattan.

2010-02-18

Tjock bunt med 7 tummare

Drygade ut singelsamlingen rätt rejält idag, främst innehållandes sleaze, men även lite annat kul.
Vi kör väl en snabb genomgång då de flesta är så pass kända titlar.
* White Lion - Little fighter/Let´s get crazy; två fantastiska låtar från dunderplattan Big Game
* White Lion - Cry for freedom/Dirty woman; sa jag att Big game var ett mästerverk? jo, just det!
* The Cult - Wildflower/Lovetrooper; från plattan Electric 87 var året
* Skid Row - I remember you/Makin´a mess; från debuten, en powerballad en röjlåt=mäster
* Tygers of Pan Tang - Paris by air/Love´s a lie NWOBHM från 82, say no more
* Europe - Rock the night/On the loose, Broken dreams (konstigt att Rock the night är på sid 1) On the loose är ju soundtracklåten till filmen med samma namn av Staffan Hildebrand, med förrutom Europe är även Jerry Williams. "En film om rock, kärlek och verkstadsgolv" :)
* Europe - Rock the night/Seven doors hotel; gavs ut innan fullängdaren The final countdown, två riktigt bra spår
* Europe - The final countdown/On broken wings; släpptes oxå innan fullängdaren, det mest kända introt från 80-talet?
* Europe - Carrie/Love chaser; Extremt bra ballad
* Europe - Open your heart/Just the beginning; ännu en fantastiskt ballad
* Europe - Superstitious/Lights and shadows; bästa spåret på plattan skulle jag tro
* Easy action - Talk of the town/There is a river; riktigt bra svensk AOR med von Gerber, Tommy Nilsson, Kee Marcello, Nalle Påhlsson
* Erika - Together we´re lost/Second of eternity; härlig tjejrock från Yngwie Malmsteens exbrutta
* Van Halen - Jump/House of pain; ytterligare en av 80-talets största bitar
* Alice Cooper - Bed of nails/I´m your gun: Alice i högform!
* Iron Maiden - Flight of Icarus/I´ve got the fire; från plattan Piece of mind
* Danzig (se separat inlägg)
* Judas Priest - Painkiller/United; lite kul låtval sid 1 är väl det hårdast JP gjort och så United som jag iofs gillar mycket, men som är väldigt catchy
* Gamma Ray - Heaven can wait/Mr. Outlaw; Powermetal, powermetal Kai Hansen!!!
* AC/DC - Thunderstruck/Fire your guns; ytterligare ett mycket välkänt intro till den fantastiska låt
* Marillion - Kayleigh/Lady Nina; Herregud så bra Marillion är, från min favvoplatta Misplaced childhood
Vi avslutar denna singelkavalkad med två singlar som har 80-talets action, machofigur no1: Sylvester Stallone:
* Wayne Scott - Rambo (vocal)/Rambo (instrumental); inget original soundtrack utan en annan spellevink som leker Rambo
* John Cafferty and the beaver brown band - Voice of America´s sons (från filmen Cobra)

Tur man har en schysst speedbox för att kunna spela upp alla dessa godingar på ett smidigt sätt!

Glorious Danzig

Fann en lite udda 7-tummare med temat Black metal Elvis, Glenn Danzig.
Singeln utgavs 2002 och är faktiskt en svensk sådan. Limiterad till 300 ex, tryckt på clear vinyl.
Givetvis är det ingen officiell utgåva.
På side 666 finner vi Dirty Black Summer i livetappning från USA -91 (Danzig).
På side 777 finner vi två spår, först ut är Samhain med örhänget He who can not be named (live i USA -83), och andra låten äro Nike-a-go-go med Misfits, en outgiven låt från Walk among us perioden.

Hyfsat ljud på samtliga spår och en trevlig utgåva med denna fantastiska man.

2010-02-17

Box fetischism


Efter dagens arbetspass var jag på mitt paketutlämningsställe och hämtade ut två riktigt stora kartonger från Ginza. Paket nr 1 innehåller Metallicas senaste alster Death magnetic och detta är således the coffin box. Denna innehåller sjukt mycket godis. Till att börja med givetvis albumet i digipack utförande, sen har vi hela albumet i demoversion, en dvd med making of, en t-shirt som är exklusiv för boxen, en flagga, fyra plektrum, foton på bandmedlemmarna, nyckelband samt ett plastkort med en kod som tillåter till att ladda ned fem konserter (får se vilka det blir sen, har ju Stockholmsgiget sen tidigare då jag fick det som plåster på såren för den framflyttade konserten i våras; läs mer här: http://spinningblack.blogspot.com/2009/05/metallica-payback.html
Nu känner jag mig ganska nöjd med mina utgåvor av Death magnetic, har ju sedan tidigare 5x12" utgåvan http://spinningblack.blogspot.com/2009/06/en-riktig-feting-till-vinyl.html samt cdn i digipack som nu åker ut på Tradera....
Kartong nr 2 innehåller en deluxe box set av senaste skivan av Dream Theater "Black clouds & silver linings". Måste ju erkänna att jag tidigare aldrig lyssnat på dem då jag trott det varit krånglig prog, men ack så fel jag haft. Denna platta är, så klart prog, men jag uppskattar den mycket. Grymt driv i musiken, och inledande A nightmare to remember är fantastisk. Favoriter är i skrivande stund The shattered fortress och The best of times. Så vad innehåller då denna deluxe box? Jo, först och främst måste ju tilläggas att den är limiterad till 14000 ex och jag har nr 822. Själv boxen bara den är grym kvalitet på då den är gjord av riktigt tjock kartong som är klädd i svart sammet. Vidare finner vi 3 cds i digipack, albumet i sig, en cd med instrumentala mixar och en cd med 6 nyinspelade covers. Sen har vi albumet på två 180 grams vinyler med exklusivt artwork material, 1 dvd där du själv får prova på att producera albumet. En litografi av Hugh Syme samt en musmatta!

Snacka om att ha fullt upp ikväll. Blir att avnjuta tillsammans med Laphroaig.

2010-02-06

Boom på vinyl


Ojojoj, jag tror minsann Mr Simmons himself har varit på min blogg och snokat. Det är nu klart att Sonic Boom kommer på vinyl, dubbel dessutom och i gatefold-utförande med bonusposter :)
Fem olika färger, limiterat till 1000 ex per färg så skynda skynda. Pre-order kan du göra på www.kissonline.com Jag tackar min vän Danne, http://itsabouttrout.blogspot.com/, som lyckats bokat ett svart ex till mig!

2010-02-04

Michael Monroe Nights are so long

Michael Monroe, startade sin solokarriär 1985 efter att Hanoi Rocks splittrades då trummisen Razzle omkom i en bilolycka (ja, just det det var Vince Neil från Mötley crue som körde drogpåverkad). 1988 släpptes således Monroes första soloplatta Nights are so long. Innan detta samarbetade Monroe mycket med Little Steven (från Springsteens E-street band) och man kan mycket tydligt höra dessa influenser på Nights are so long (främst titelspåret). Skivan håller ett ganska lugnt tempo, men så kommer några ösigare låtar och det är ju de som är de bättre. Monroe har dedikerat plattan till sin soulmate Razzle.Tyvärr har inte plattan samma svung som Hanoi Rocks hade och den blir bitvis rent av seg, och den känns sooo long. Den har trots att den inte är en höjdare en given plats i skivbacken då Monroe varit grundare till Hanoi Rocks, men även för hans grymt coola sleazefrilla. Dock är nästkommande soloplatta Not fakin it från 1990 betydligt bättre. Se kommande recension av den här då den är inköpt på kassett:)