Crystal Pride

Svensk hårdrock från 80-talet är väl alltid intressant, eller hur? Crystal Pride bildades redan 1979 i Eskilstuna. Det här är deras första (och enda)? fullängdare o släpptes 1985 på Mill records. Kvinnlig sångare är det i bandet, Susie Christensen. Hon gör ett bra jobb och många stunder är det riktigt fin sleazesång. Många bra låtar som rock n' roll Gun, knocked out och out for love. Kollade inte låttitlarna när jag lyssnade, men hajade till när fjärde spåret nådde refrängen och jag trodde de sjöng Evil dwarf dock var det Evil force.

Kuriosa är väl att Fredrik Lindström spelade trummor i bandet fram till 1982.

Är du intresserad av svensk hårdrockshistoria är denna platta given i din skivhylla! (och nej iPhone inte i din skohylla som föreslås).

Min vinylsamling.

Så där ja. Det är visst fler som diggar min vinylsamling. Senast jag beställde från Ginza (Metallica - Garage days 3 lp) fick jag med en plastficka och denna lapp. Jag var lite snabb att stryka artikelnumret såg jag nu (för jag trodde det var en rabbatkod). Artikelnumret är 8905 för det borde ju gå att använda av fler än mig.

Ta hand om din skivsamling!

/ Daniel

Mastodon - Live at the Aragon

Vette fasen varför bildsatan visas upp och ned, den är inte så i original, men vill du se den från rätt håll gör du enklast i att stå på huvudet alternativt vrida på skärmen. Nåväl, efter en halvmils löprunda avslutas kvällen med en Mackmyra Special 06 i näven och livedvdn at the Aragon med Mastodon i spelaren. Utgåvan är en 180-grams dubbelvinyl i gatefold. Vinylen avlysnades igår, vilken hade ett fruktansvärt tungt ljud, men som ofta med livealbum lite sämre ljudbild än studioalbum. Konserten är inspelad 17/10 2009 på Aragon Ballroom i Chicago. Deras fantastiska platta Crack the

sky framförs i sin helhet och utöver det bjuds vi på fyra äldre spår samt en cover av Melvins The bit. På dvdn finns det möjligthet till både surround och stereoljud. Jag valde surround. Dock är det mest publikljudet som ligger i bakhögtalarna, så det är grymt tungt. Det är en riktigt rättfram konsert utan onödigt mellansnack. Bild, ljud och filmning uppfyller mina krav och det är en fröjd för öga och öra. Med på dvdn finns även Crack the sky - The movie, filmen som visas bakom bandet under konserten. Fet utgåva som starkt rekommenderas!

Queen - News of the world

Queens sjätte album News of the world släpptes 1977. Detta är vinylutgåvan i fin gatefoldutformning. Skivan är i grymt fint skick bortsett från dessa förbaskade cut-outs. Varför? Plattan inleds med låten som är synonym med Queen: We Will rock you och efterföljs med lika stora We are the Champions. Tredje spår är Sheer heart attack. Du kanske undrar varför den är med på denna platta? Albumet med samma namn släpptes ju -74. Det är faktiskt så simpelt som att den inte blev klar förän till denna plattas utgivning. 4:e spåret, All Dead, all Dead, är lite lugnare med fint pianospel. Spread your wings fortsätter med det lugnare tempot. Avslutande låt på första sidan, Fight from the inside, återupptar det rockigare soundet igen. Get down make love är emellanåt riktigt rockig men så hackas den ned med ljudeffekter likt Star Trek och Star wars. Sleeping on the sidewalk är nån lustig bluesliknande låt, mindre bra. Who needs you är en lugn låt baserad på akustisk gitarr, även den mindre bra. It's late är det, tack och lov, lite mer riv och driv i. Avslutande My melancholy blues är som titeln antyder en lugn låt, pianobaserad. Sammanfattningsvis är det en grym inledning på albumet, sid 1 är rent av mycket bra, men sid 2 drar ned helheten alldeles för mycket. Så slutresultatet blir bara okej.

Heaven & hell - Neon nights 30 years of Heaven & hell

Megasnygg dubbellp med en inspelning från Wacken open air 30/6 2009. Blodröda 180-gramsvinyler med den klassiska ängeln på labeln. Vackert! Tyvärr är det bara 11 spår på albumet, men jösses gosse vilka låtar det är sen. Eller vad sägs om dessa:

Children of the sea, Die young, Heaven & hell, Neon nights (från Heaven & hell)

Mob rules, Falling off the edge of the world (från Mob rules)

I, Timemachine (från Dehumanizer)

Bible black, Fear, Follow the tears (från The devil you know).

Fantastisk konsertinspelning med gruppen, gåshud på Ronnie James Dios sångprestation...

Exponering tavelhylla

Jaha, då var det dags för lite förändring. För ett halvår sedan skrevs detta inlägg: http://spinningblack.blogspot.com/2011/01/omslagsexponering.html men nu är det alltså dags för utbyte. Tillbringade en semestervecka på Österlen. I Simrishamn besökte jag en nyöppnad nostalgiaffär och fyndade dessa två originalaffischer för 30 bagis styck. Gick ju givetvis inte att motså. Självklart kommer ramar införskaffas snarast så det kan bevaras i detta fina skick.

Accept - Eat th heat

Accepts åttonde studioplatta släpptes 1989 och är den första utan bandets karismatiske sångare Udo Dirkschneider. Mikrofonen är överlämnad till David Reece som sköter jobbet som sångare bra, men visst det låter ju så klart inte som man är van att höra Accept. Reece är mer sleazeinfluerad. Det ska väl även påpekas att albumet släpptes ju 89 då sleaze och glammetal var som störst. Och visst har Accept hängt på detta, jag menar kolla bandfotona, det är ju lite mer hårspray tillagt än tidigare album. Och så albumtiteln i rosa! Det finns en del bra låtar som X-T-C, Generation Clash (som man gjorde en tvåa på Death row-albumet) Turn the Wheel (med Udo på körsång). Annars är det en hel del lugna låtar typ Def Leppard; Love sensation, Mistreated, Stand 4 what U R. Hade ett glamband gett ut skivan hade jag säkert tyckt den varit bättre, men man förväntar sig lite tyngre saker av Accept. På innersleeven är Jim Stacey medpresenterad med bild och angiven som gitarrist, det står även all guitars by Wolf Hoffmann?

Det finns även två olika omslag, det som jag har (bild överst), men även ett där det foto som är baksida på min används som framsida.