De' e' för mycke'

Vinyl? Nej, det kan väl aldrig få för mycke' av.

Nej, det handlar om KSMB' s (Kurt-Sune med Berits) livealbum från 1982. Inspelningen är från en av två av gruppens avskedskonserter på Kamratplatsen i Stockholm. Stället sägs ha varit proppfullt. Och det så man nästan kan känna/höra det på plattan. Fantastiskt gig med energisk publik och ett band på topp. Svettigt bra låtar som Spatsiba, Harrisburg, Jag tänker på dig, Hårding och Jag vill dö.

Gillar du Ebba Grön älskar du KSMB. Mycket bra svensk punk med andra ord!

In Solitude - The world. The Flesh. The Devil

Så har äntligen denna platta landat i mitt hem. Fick inte tag på vinylen när den släpptes och tiden har gått så jag hade glömt bort den. Men så fick jag då se att en firma i Nossebro hade den till försäljning. Det handlar om en fin utgåva med dubbelvinyl (45 varvare), utvikbart omslag och en bonusposter. Grymt omsorgsfullt sammansatt. Vinylerna ligger i vackra svarta innerpåsar och ett blad med texter följer med.
Detta är alltså album nummer två från Uppsala-bandet In solitude. Debuten släpptes 2009.

Skivan inleds med titelspåret vilket passar alldeles utmärkt då den är en av albumets starkaste låtar så vi kommer i stämning omgående. Tycker detta album visar att bandet hållt på ett tag sen debuten och framför allt tycker jag sångaren är bättre nu. Musikerna är fortfarande riktigt bra de med. Plattan är producerad av Fred Estby (Dismember) och han har fått till det fint med retrokänslan ala Mercyful fate och Iron Maiden.
Många bra låtar och de som sticker ut lite extra förutom titelspåret är Serpents are rising, Poisoned, blessed and burned och så sista låten som oxå är den bästa på hela plattan On burning paths, vilket opus!

Fantastiskt album, som givetvis måste lyssnas på mycket nu inför årsslutet. Ska väl till å sätta ihop årets tio i topp hade jag tänkt mig. Och den kommer mycket troligt kvala in på den listan.

Dare - Blood from stone

Andra albumet från gamle Thin Lizzy keyboardisten Darren Wharton som i denna grupp sjunger. Plattan släpptes 1991 och är tidstypisk glammetal. Riktigt bra sådan. Varenda låt är en fröjd att lyssna på. We Don't need a reason bjuder på vackra keltiska slingor som såklart för tankarna till Lizzy. Lies är en stark ballad som borde varit med på nån av Power ballads-samlingarna. Andra sidan av vinylen bjuder på ett flertal tunga rocklåtar. Wild heart får bli favoriten. Som sagt ett mycket bra och jämnt album som verkligen rekommenderas.

Venom - Possessed

Venoms fjärde album från 1985, och det sista med Cronos, Mantas och Abaddon.

Här i en schysst återutgåva i 180 gramspress med en bonusposter (se längst ned). Tycker att denna skiva fått oförtjänt taskig kritik av flera då det är ett bra album. Råheten finns fortfarande där trots att man bytt inspelningsstudio. Det är schysst lir i flera låtar och den instrumentala Wing and a prayer är fantastisk. Andra godingar är första spåret Powerdrive, Satanachist, Hellchild och Moonshine. Lite kul att grabben på framsidan är Abaddons son! Annars en tuff bandbild på baksidan! Teatermaskerna förstår jag inte vad det gör där. Någon som har en rimlig förklaring, kommentera gärna då.
Genomlyssnade plattan tillsammans med en Bloody Mary. Grym combo måste jag säga!

Viva - Dealers of the night

Grym framsida, eller hur? Det här måste ju vara galet bra heavy metal, kanske thrash, från 80-talet? Nja, vi vänder på skivan och kollar in baksidan. En brud med vita solbrillor och bärbar keyboard! Annars ser det ju riktigt ösigt ut på bilden. Bruden är faktiskt ingen mindre än Michael och Rudolf Schenkers syster (!) På sång finner vi Marc Paganini (senare i gruppen Paganini, läs om en av deras skivor här http://spinningblack.blogspot.com/2010/01/its-long-way-to-top.html.

Nåväl, Dealers of the night då? Plattans släpptes 1983. Tycker den är väldigt svårplacerat, ibland lite lagom skön heavy metal, men det ändras snabbt när vi kommer till refrängerna. Då hamnar vi mer åt AOR hållet. Jovars, det är sammantaget en god inledning på denna lördags vinyllyssnande, lite lagom mjukt och tralligt efter ett glas rött.