Princess Pang

Så härligt det är att upptäcka "ny" musik! Som hängiven läsare an min blogg kommer du väl ihåg att jag för en tid sedan tog tag i den svenska hårdrocken i min samling. Sedan dess letar jag lite extra efter svenska band på vinyl. Snubblade då över denna platta, debuten med svensk/amerikanska Princess Pang. Basisten och en av gitarristerna är svenskar, sångerska, trummis och ene gitarristen är amerikaner. Skivan, som är gruppens enda, gavs ut 1989 på Metal Blade. Det är otroligt välspelad sleazerock och sången sköts av Jeni Foster. Riktigt härligt raspig sleazesång! Goa låtar som Trouble in Paradise, South St kids, Scream and shout och Too much too soon för att nämna några.

Aldrig hört talas om bandet? Sök upp vinylen och lägg vantarna på den för den är grym!

Och så till den stora frågan: ska den sorteras in bland svensk hårdrock eller ställas bland de övriga vinylerna? Åsikter mottages varmt!

Skivor av samma artist

Gundozer på bloggen Hardkåre publicerade ett inlägg i min smak (http://backinblack.bloggplatsen.se/2012/05/29/7997355-skivor-med-samma-artist/). En lista över de artister du har flest cd, lp, singel etc med. Listor av detta slag är ju underbart kul att ta del av. Jag presenterar här de tio artister jag har flest artiklar med. Kommentera gärna med din egen lista. (För mer komplett lista över min skivsamling kika in här: http://pop.nu/show_user.asp?user=8770)

1. kiss 109
2. w.a.s.p. 55
3. iron maiden 41
4. alice cooper 31
5. judas priest 28
6. black sabbath 27
7. depeche mode 27
8. marillion 26
9. mötley crüe 26
10. bon jovi 25

Glorious Bankrobbers debut

Så landade svenska sleazearna Glorious Bankrobbers debut på mitt utlämningskontor. Inropad via Tradera för en spottstyver. Ibland ska man ha tur tänker jag och lägger plattan på svarven. Tar fram skivborsten och vad skådar mina ögon? Den svart skiva är skev som, ja vad fan då? Första spåren på båda sidorna; Psycho asshole respektive Jamie är olyssningsbara.
Satan så irriterande när det i objektsbeskrivningen står: Lite ytrepor men inga hack. Näe, Tjena punkjävel!!

Ja ja. Plattan släpptes redan 1984 och det får sägas vara grymt tidig sleaze.

Finns väldigt många bra låtar som påminner om tidiga Guns n roses, skitigt men samtidigt melodiöst.

Plattan rekpmmenderas trots att jag missat hela två av låtarna.

Tycker öppningsspårets titel tillägnas säljaren av denna vinyl på Tradera. Ditt Psycho asshole!!!

Nya magasin - Got the time??

 Förra veckan landade ett gäng magasin i min brevlåda, som synes på bilden ovan. Äntligen har jag fått hem Destroyer nr 2 från november 1996 och nu är min samling Destroyer-tidningar komplett! Men jösses vad den tidningen utvecklats sedan dess. Då var det 20 sidor i svart/vitt, nu är den grymt fin med mycket färgsidor och mer än dubbelt så tjock!

Reckless Road Guns n´ roses är närmare en bok en tidning, gavs ut 2011 i samarbete med Classic rock.
260 sidor med otroligt mycket coola tidigare opublicerade bilder. Från 1981 till 1988. Rekommenderas!

 Nästa specialtidning är Mojo Classic Ozzy the real story. En del nytt och en del gammalt. Mycket coola bilder på Sabbath och Ozzy.

 Sedan har vi Terrorizers Secret history of Thrash metal. Repotage om många av de stora banden, men även listor över de 50 bästa albumen och de värsta omslagen.

 Och så har vi senaste numret av svenska tidningen Nostalgia Rock n´ roll. Med bland annat hembesök hos Nicke Andersson. Stor guide till butiker i Stockholm, intervju med Ronny Svensson och hans skivsamlande.

Mycket nya magasin att läsa, till det ligger ett gäng böcker och väntar som Europes biografi, Depeche Mode biografi, Eric Carrs Fox tale bla.

Behöver semester igen. Nu..........

Uriah Heep - Innocent victim

Det här är brittiska gruppen Uriah Heeps elfte album som släpptes 1977 (ja, de har hållt på ett tag, bildades -69). Det är dock bara andra albumet med sångaren John Lawton, som ersatte David Byron  Första spåret Keep on ridin är en riktig rökare, men attans satan vad tråkigt när mitt exemplar att en ordentlig repa i vinylen och just i detta spår, inget hack, men grymt irriterande. Heep bjuder på ett par bra låtar som Flyin high, Free n easy och singeln Free me. Lite kul kuriosa är att ormens ögon är egentligen trummisens Lee Kerslake. I USA gavs albumet ut med ett annat omslag, kanske var ormen för mycket metal för jänkarna?

Whitesnake - Ready an´ willing!

 En riktig Whitesnakeklassiker från 1980. Det är gruppens tredje vax. Inleds med megahitten Fool for your loving (som även spelades in på nytt till 1989 års album Slip of the tongue)

Sweet talker är nästa rökare, skön bluesrock! Ready an´willing har lite lugnare gung, mycket tyngd på bluesen. Carry your load är en ballad, och det visar hur bra Coverdale sjunger, men jag tycker låten för övrigt är ganska lam. Även Blind man är en ballad, men den tycker jag har mer känsla än föregående spår. Ain´t gonna cry no more är också den lugn (shit, det är många lugna låtar på rad). Love man återför lyssnaren till tung blues, riktigt bra. Black and blue har ett ännu högre tempo och du vill bara klappa händerna och sjunga med av glädje i denna härliga pärla. She´s a woman har en lugn öppningen, men sen blir det minsann drag under galoscherna!
Bra bluesplatta från Whitesnake om än lite väl många låtar. Grym orm på omslagets baksida!

Warlock - Hellbound

 Från Svedala går åker vi söderut i Europa och hamnar i Tyskland. Det här är gruppen Warlocks andra album och släpptes 1985. Det låter väldigt mycket Accept och det är bra som fan. Skillnaden är väl främst att det är kvinnlig sång! Doro Pesch är det vi finner bakom micken. Riktigt bra röst har hon, och vilken metalgudinna sen då:) Otroligt många starka låtar på detta album som öppningsspåret, tillika titelspåret, Earthshaker rock, Wratchild, Out of control

och Shout it out. Grymt bra ballad finns oxå; Catch my heart. Svaga länken på plattan får andra spåret bli, All night öppnar bra, men blir nån sorts halvmesig låt vare sig metal eller ballad.

Missa inte Doro på årets skogsröj 10-11/8, det lär säkert bjudas på en del Warlock-klassiker!

Bang Tango - Psycho café

På 90-talet lyssnade jag mycket på glam och sleaze. Främst var det Guns n roses, Skid row och Poison. Då och då blev det även en del chansköp som Warrants Cherry pie och Danger dangers Screw it. Fullträffar båda två. Eftersom jag var yngre då (nähe!) och inte hade börjat jobba än tillät inte ekonomin och föräldrarna att jag köpte alla skivor jag då önskade.
Det tar jag igen nu!

Det hände att det snattades en del Metal Hammer, Rip magazine och Circus magazine i Spiralen kiosken (preskriberat) samt nån enstaka vinyl på Domus skivor. Från tidningarna kommer jag ihåg en del skivomslag som såg intressanta ut ur ett sleaze-perspektiv. Detta album är ett sådant. Så för 25 bagis köptes nu detta vax. Och herrejösses vilken platta!
Den släpptes 1989 och är gruppens debut. Bandet kommer från sleazens huvudstad, Los Angeles. Riktigt bra sleaze med några stänk av funk här och där. Inledande Attack of life är grymt sleazig. Someone like you blev gruppens främsta hit och fick mycket speltid på då så heta MTV Headbangers Ball.


Många andra bra låtar, Breaking up a heart of stone, Don't stop now för att nämna några.

Sången påminner väl en del om Faster Pussycat o La Guns sångarna. Slagen för tankarna till Extreme.

Har du inte hört denna platta? Ut och leta omedelbart. Rekommenderas!

Fatal Smile - Neo natural Freaks

Detta är cd 2 jag vann i Grimgoths tävling. Det är andra släppet av bandet och den gavs ut 2006. Jämfört med World dominatio (se inlägg lite längre ned) är denna skiva lite mer rockig/sleazig. Det är framför allt grymt gitarrspel och skön hooks i melodierna. Titelspåret öppnar albumet och gör så med besked, en ganska snabb låt. Sen kommer en av favoritlåtarna; Bleedingg kiss som är lite doomig (!) inledningsvis. Tycker ett par av låtarna påminner lite om Skid Row (och de är ju förbenat bra). Tänker på låtar som Learn-love-hate och 11th hour.

Det här är en schysst rockplatta, men jag hade nog trott de skulle vara lite tyngre. Får se när jag tar mig an senaste alstret, 21st century Freaks, för det verkar nog vara gruppens tyngsta släpp.

Silver mountain - Universe

Vi går tillbaka till temat svensk hårdrock som ju blev aktuellt i och med att jag sorterade ut dessa album i skivsamlingen för att ha dessa samlade i egna skivbackar (se tidigare inlägg).

Det här är gruppens andra album och släpptes 1985 på Roadrunner. Det är riktigt välspelad AOR med en näve metal. För kännedom var Jens och Anders Johansson med i detta band när de släppte sin debut, Shakin' brains 1984. De gick ju som bekant vidare med Yngwie Malmsteen.

Det hade väl egentligen var ballare att presentera debuten med tanke på att bröderna Johansson spelar på den, men den äger jag tyvärr inte. Än...

Plattan inleds med Shakin brains (ja, titeln på debutalbumet). Sedan följer titelspåret på denna skiva. Det är som sagt väldigt bra och proffsigt framförd musik om det finns något att kritisera är det väl sången. Annars en fantastisk svensk metalskiva.

Fatal smile - World domination.

Jag börjar med att tacka Grimgoth (http://grimgoth.blogg.se/) som hade denna plus en skiva till med Fatal smile som vinst i en tävling som jag vann.

Plattan släpptes 2008 och är mixad av ingen mindre än Michael Wagner (Accept, Metallica, Skid row).

Med en välbalanserad blandning av sleaze och heavy metal levererar bandet en helgjuten platta. Den byggs främst på gitarrslingorna och bra sing à long refränger. Skulle jag få önska skulle jag vilja ha lite fetare trumljud.

Favvolåtar får bli öppningsspåret S.O.B, Primed and Ready och Run for your life.

Ett minus får de när de i cdbookleten skriver: Besök vår hemsida för låttexterna. Vem fan vill skriva ut texterna? De ska väl självklart vara med i bookleten.

Axe witch - Pray for metal

Så där, då är jag hemma från semestern och tillbaka i musikrummet. Vad passar väl bättre än att börja med en riktig klassiker; 4-spårsmaxin Pray for metal med Axe witch?

Fantastiskt coolt och verkligen ett metalomslag, eller hur? Epn släpptes 1982 och är det första bandet gav ut.

Gruppen kommer från min grannstaden Linköping för att göra er uppmärksamma på det. Musiken låter lite som 70-talets Judas Priest, med inslag om tidigt 80-tal. Born in hell öppnar skivan och den är även i mitt tycke den bästa. Heavy revolution är även den bra tryck i. In the end of the world tycker jag sångens kvalitet försämras. Avslutande Death angel sticker ut något och känns lite modernare, 80-tals metal.

Denna utgåva jag har är på grön vinyl. Känner ni till fler färger? Storlek på upplaga??

På konvolutets baksida står att läsa:
guaranteed no synthesizers or overdubs’ on this disc, and for best quality to ‘play this record real loud!

Så metal!!!

Semester

Undrar du varför det varit lite dåligt med aktivitet på bloggen så beror det helt enkelt på att jag är på semester på Mallorca. Det blev en två-veckors vistelse i Alcudia. Perfekt start på sommaren. Sitter just nu med en öl och kollar på tävlingen Iron man 70.3. Cykling (9 mil), löpning (21098 m) och simning (1,9 mil)i 30 graders värme. Puh!

Hemma väntar nya SRM med King Diamond, Fatal Smile paketet jag vann i tävlingen som Grimgoth anordnat. Nya Kent på vinyl samt några Traderavinster som Gloriuos bankrobbers debut, Nemesis (pre-Candlemass mm.

Mer aktivitet på bloggen kommer till nästa vecka.

Keep on rockin'