Kiss Resurrected part 2

Fick idag hem EU-versionen av denna vinyl. Etiketten på plasten är mycket större och anger att det även ingår en kod för mp3-versionen. Det är Back to black utgåva. Nån som vet om det är nån mer skillnad så jag slipper sprätta upp detta exemplar.

Europe Sverigeturné

Europe kommer dra ut på en svensk arenaturne med premiär i Norrköping 11/12 (övriga datum enligt nedan).

Förband äro Mustasch.

11/12/12 Flygeln / Norrkoping /
13/12/12 Hovet / Stockholm /
14/12/12 Baltiska Hallen / Malmo /
15/12/12 Scandinavium / Goteborg /
17/12/12 Conventum / Orebro /
18/12/12 Sporthallen / Sundsvall /

Missa inte!

Kiss - Resurrected

En helt ny remix av Bob Ezrin för att fira 35-års jubileumet av denna fantastiska skiva. Vi börjar med omslaget; det här är alltså originalet av Ken Kelly med Kiss i Alive-dräkterna. Spana in Ace, hyfsat wasted, eller hur? Casablanca tyckte dock denna var för våldsam (?) så den trycktes aldrig så det officiella omslaget ser ni nedan (det blå med andra dräkter). Vinylen är svart (virgin). Matchvikt180 gram. Mycket vacker Cadablanca-label. Medföljande häfte på fyra sidor innehåller det vanliga omslaget, original innersleeve-bild samt uppslaget med lite bilder och en historia om mixningen av Bob Ezrin.

Musiken då? Främst tycker jag det hela låter lite tyngre, trummorna är mer i centrum än tidigare. För övrigt tycker jag det är smågrejjer som att Paul tidigare sjöng i Detroit rock city movin fast down 95, nu ändrat till doin 95. Ace finns med på ett inte riktigt färdigt solo i Sweet pain (officiella utgåvan har Dick Wagner). Som sagt lite småtjafs som är annorlunda, men helt klart värt att ha på vinyl. Grymt omslag tycker jag är en av de största behållningarna på detta mästerverk. En av Kiss tre bästa plattor!

Tankard - Alien

Här har vi en fantastisk ep med tyska thrasharna Tankard. Alien släpptes 1989 på Noise records (för fler band på bolaget, kolla på merchandise-bladet). Titelspåret är en förträfflig upptempo låt med slagkraftig refräng. 666 packs har en grym lyrik eller vad sägs om följande: We have a deal with Satan. À contract Signed in hell. We sacrifice à virgin. He makes our record sell.

Ha ha, det är ju bara för bra, eller hur.

Det här är riktigt bra tysk beer-metal. Har du ingen Tankard-platta?
Ut och leta!

High on fire - De vermis mysteriis

Jag har lyssnat en del på gruppens förra platta, Snakes for the divine som jag tycker är riktigt bra. Har tyvärr inte kommit över nån vinylversion än så tips emottages tacksamt.

Så när gruppen nu i våras släppte sitt sjätte album, De vermis mysteriis, greppade jag vinylutgåvan. 180-grammare med utvikbart omslag. Omslaget är gjort av tarueraren Tim Lehii. Gruppens frontman Matt Pike berättar att det är en konceptskiva, typ.
Lite lagom flummig handling om att Jesus skulle haft en tvilling som dog vid födseln och så kommer tillbaka som en resande i tiden. Hann kan med hjälp av ett svart serum se gamla händelser genom sina förfäders ögon.
Damn, det krävs nog en del röka för att spåna ihop såna här stories, eller?

Hursomhelst är det ett förbaskat bra album. Tycker det är en skön blandning doom, stoner 70-talsrock. Det finns både långsamma låtar Kin of days och Warhorn till lite snabbare Serums of Liao och mitt favoritspår Fertile Green.

Har du missat High on fire? se då till att börja lyssna nu! Själv måste jag kolla upp frontmannens andra band Sleep och deras återutgivna klassiker Dopesmoker

Anvil på Skogsröjet

Anvil fick den äran att avsluta dag 1 på Skogsröjet! 

Jag måste nog säga att Steve Lips var mer glad att få göra denna spelning än publiken uppskattade bandets spelning. Lips tackar flera gånger publiken att det är tack vare oss han kan göra det han älskar mest, och visst det är ju sant, men i mitt tycke så var publiken ganska lam.

Konserten inleds med March of the crabs och fortsätter sedan med 666 (från Metal on metal skivan).

Ganska lagom cool scenshow med mycket rök och olikfärgade lampor!

Vi bjuds på flera nya låtar från senaste plattan Juggernaut of Justice, som titelspåret, FuckenEh!, Running och Swing thing.

Men det som går hem bäst är givietvis klassikerna School love (från debuten Hard and heavy som släpptes 1981), winged assassins (från Forged in fire från 1983), Mothra och Metal on metal (från Metal on metal som gavs ut 1982).

Man får väl lov att säga att när Lips tar fram en dildo och använder som "plektrum" känns det hela lite väl Spinal Tap, men Lips är lika glad hela tiden och man kan ju undra hur seriös den mannen är....

Testament på Skogsröjet

 Testament inleder med ett stämningsfullt intro för att sedan dundra på med Rise up från senaste skivan Dark roots of the earth. En perfekt (och kanske inte helt oväntad) öppningslåt. Publiken (som inte är så stor) blir helt till sig och en liten moshpit bildas, som faktikst håller i sig nästan hela spelningen!

 Även denna spelning känns mäktig när ett så pass stort band som Testament står så här precis framför en. Tycker sången ligger lite för mycket i bakgrunden under första låtarna, men det ordnar snart till sig!

 Chucken ser ut att stortrivas ute i Rejmyre-skogen och när han inte sjunger i micken spelar han frenetiskt "gitarr" med den!

 Vi får höra många godbitar som Practice what you preach, Over the wall, More than meets the eye, Souls of black, The preacher, The new order, True american hate, Dark roots of the earth, In to the pit, Native blood.

 Testament bjuder på en fantastisk konsert, riktigt intim och grymt bra ös, riktigt kul att se att bandet stortrivs.

 Jag har inte tidigare sett bandet live, så har väl inget tidigare minne att jämföra med, men denna kväll tar jag med mig som en positiv konsertupplevelse.

Sista låten från Testament blir The Formation of Damnation.

 
Kvar att presentera från Skogsröjet är då sedan Anvil som avslutade dag 1. Välkommen åter!

Alice Cooper på Skogsröjet

 Jag kan ju avslöja att den största anledningen till att jag valde att åka till årets Skogsröjet var avgörande när det gjordes officiellt att ingen mindre än självaste Alice Cooper skulle uppträda. Förra gången jag såg honom var på Sonisphere, Stockholm 2010. Då var det så pissigt väder och jag frös så mycket att jag inte kunde njuta av spelningen. Så det här blev ju en perfekt tillställning på lilla festivalen i Rejmyre.

 Efter att ha sett färdigt på Kingdom Come gick jag glatt mot stora scenen för att kolla in Cooper. Väldigt lugnt som sagt och inga problem att knalla rätt så långt fram. Spelningen hade blivit framflyttad till 20:45 istället för 23:30 då scenrekvisitan skulle transporteras vidare till Englande. Måste ju säga att jag först trodde Cooper skulle avsluta festivalen på lördagen, men så blev det ju som sagt inte.

 Samma inledning som Sonisphere om jag inte minns helt fel, Alice står uppe på ett podie med spindelarmar på jackan. Öppningslåt blir Black widow.

 Vi bjuds på en riktig hitkavalkad med låtar som Hey Stoopid, Poison, Under my wheels, Elected, Schools out, No more mr Nice Guy, Poison,  Only women bleed, Muscle of love och så en av mina favoriter Feed my Frankenstein!

Mycket energi är som vanligt lagt på scenshowen när det gäller Alice.
Ett flertal klädombyte och rekvisita bjuds det på.

 Det är tyvärr inte mycket till mellansnack, vilket jag kan tycka är lite synd. Det är fullt ös rakt fram, som en föreställning på räls.

 Only women bleed, obligatorisk dans!

 Så här ser Alice ut under Feed my Frankenstein

 En fantastisk spelning ute i skogen, grym show och en setlist som förvisso kanske inte innehöll nån överraskning, men ack så bra låtar. Känns nästan lite overkligt att ha sett Alice Cooper så här intimt som det faktiskt blev.

Nästa band att presentera från Skogsröjet blir Testament, välkommen åter......

Skogsröjet Kingdom Come

 Andra bandet jag kollade in på Skogsröjet var Kingdom Come. Får väl erkänna att jag inte lyssnat alls mycket på dem och har bara deras debutskiva. Hade inte heller lyssnat in mig på dem inför kvällens spelning.

Jag måste ju säga att jag blev väldigt glatt överraskad när de drog igång spelning, för jag hade trott att det var lite vanlig glam/sleaze, men gosse vad fel jag hade. Det här är ju otroligt bra. Fantastiska musiker och riktigt tung musik.

 Något som är extra kul på en liten festival är ju att det är rätt så lugnt och det är inga som helst problem att knalla fram längst fram vid scenen och knäppa av lite bilder!

 Får ju lov att säga att jag inte riktigt kan alla låttitlar, men några som spelades var Get it on, Do you like it,

 Fruktansvärt kul när man får se ett så här tight band och man blir så överraskad att det låter så jäfla bra!

 Fångade faktiskt Eric Foersters handduk som han kastade ut! Alltid kul med såna souvenirer. Slängde undan den i väskan jag hade med mig och vandrade nöjt mot stora scenen för att kolla in Alice Cooper! När jag sen kollar på handduken i bilen när jag ska ge mig hemåt får jag se att det är en Ikea-handduk av märket Hären. Not, så väldigt kul. Finns ju inget som påvisar att den kommer från mannen nedan......

Håll ut så kommer snart ett inlägg om Alice Coopers besök i Rejmyreskogen...